Våra barns liv på nätet.

Nätmobbing, grooming (snuskgubbar alltså!) och kapade Facebook-konton. Hur ska man hantera sin oro över barnens online-liv? Jag skrev en text om precis detta för ett tag sedan. Längst ner finns några konkreta tips, råd och bra böcker att kolla in. Hoppas ni gillar!

Vad gör kidsen på nätet egentligen?

Du hör snabba fingrar som smattrar över tangenterna, småfniss och sen ett illvrål: ”Mamma, gå härifrååån, jag vill vara ifred!” Nätet är den svindlande och parallella världen där våra ungar lever sina liv. De försvinner in Minecraft och Roblox-världar, skapar alter-egon på Stardoll, umgås på Moviestar Planet, chattar på msn, facebookar, instagramar och bloggar. Själv har du precis lyckats ladda ner en cool app till telefonen, bara för att sekunden efter få höra ”Den där är det ingen som använder längre fattaru väll?”, av din ljuvliga tweeniedotter. Då är det lätt att känna sig rätt off, för att inte tala om maktlös. Hur ska du kunna hålla koll på allt?

– Självklart är du som förälder orolig för de faror som finns på nätet. Det viktiga är vad du som förälder gör av den oron. Kanaliserar du den till något konstruktivt, eller blir du bara räddare och strängare, säger Thomas Jonsland, BRIS sakkunniga i ämnet Unga och internet.

Om föräldrar har en orosradar så tjuter vårt larm direkt när ordet grooming dyker upp. Att det finns vuxna som ägnar månader åt att lära känna barn på nätet för att sedan lura dem till ett sexuellt möte, bara tanken gör att det knyter sig i magen. Grooming är tack och lov ett väldigt ovanligt lagbrott. Trots det är det förståeligt om du vill slänga ut datorn vid blotta tanken och ge ungen kottar och sten att leka med. Varför chansa, liksom?

Enligt Thomas är det inte så smart. Han menar att barn måste få en chans att bygga upp en egen radar för vad som är okej på nätet. – Många föräldrar sätter upp strikta regler för barnens datoranvändning och kräver att få veta allt barnet gör, vilket faktisk riskerar motsatt effekt, att de inte vågar berätta om det händer något obehagligt.

En bättre strategi är att bli mer kompis med din nätunge. På samma sätt som du engagerar dig i deras handboll, ridning och pingis (skjutsar, kollar på matcher, hejjar) får du hänga med ut på … nätet. Och på samma sätt som du frågar ”Hur var det på fritids, i skolan eller på träningen?” kan du faktiskt fråga: ”Hur var det på nätet idag, vilka var där, vad gjorde ni?”

– Det är verkligen det absolut bästa man kan göra som förälder, att öppna upp för ett samtal. Det är inte en snabb eller enkel väg, men den vi tror på, säger Thomas

Men vad gör du om någon sprider rykten på din dotters Facebook-wall, hotar henne på msn eller lägger upp bilder som gör att hon mår dåligt?

– Allt som sker på skolgården, på fritids och andra platser där barn rör sig sker också på nätet. Med det sagt, det är inte något som man ska vara tvungen att ”räkna” med, menar Thomas.

Om ditt barn känner sig kränkt på nätet kan ni först prata med personen och/eller föräldrarna och be dem ta bort uppgifterna. Om de vägrar, motstå instinkten att dumpa surströmming i deras brevlåda och kontakta i stället företaget där webbplatsen eller bloggen ligger och begär att uppgifterna tas bort. Sker mobbingen på en social nätverkssajt finns det oftast en avdelning där du kan anmäla bilder eller kommentarer. Behandlas ditt barn illa på nätet av en klasskompis ska du absolut ta kontakt med barnet, deras föräldrar och skolan. Även om mobbingen inte skedde på skolgården så är det fortfarande något som berör lärare och andra vuxna som har kontakt med era barn. Stå på dig!

Stardoll världens största mode- och spelcommunity för tjejer, tar man föräldrars oro på högsta allvar och jobbar hårt för att sajten ska vara en säker och trevlig plats.

– Användare som bryter mot våra regler blir avstängda. Och vi genomför flera kampanjer där vi pratar om nätmobbing och hur viktigt det är att inte lämna ut personlig information, säger Mattias Miksche, vd på Stardoll.

Han upplever att många föräldrar är osäkra på vad barnen gör på nätet och att de då känner sig dumma som inte förstår ”internet”. – Låt ditt barn förklara och visa dig istället. Bestäm er för vad som gäller på nätet i er familj, tipsar Mattias.

– Det bästa skyddet du kan ge ditt barn är ditt engagemang. Även om vi har språkfilter, rapporteringsfunktioner, moderatorer och flera samarbeten med Polisen, Safer Internet Day och organisationen Nolltolerans mot mobbning, så spelar du som förälder en viktig roll, säger Mattias.

En förälder som har stenkoll på och delar sina barns intressen på nätet är Johan Stenström, programmerare och medlem i gruppen Geek Parents på Facebook. Han och hans fru spelar ofta ihop med barnen Loke, 10, och Freija, 8.

– Våra barn fick sina första datorer när de var två år gamla. Det är väldigt socialt om man vill att det ska vara det! Vi kör Wii-spel ihop där vi sportar och dansar och utmanar varandra i ”Spice bandits” på våra smartphones. Även Therese Göterheim som är engagerad i Netparentz talar gärna om de positiva effekterna av spel och umgänge på nätet.

– Spel på nätet lär barn samarbete och problemlösning. Dessutom lär de känna folk i olika åldrar och från alla delar av världen. Jag har även lagt märke till att min 15-åring blivit mycket bättre på engelska, både i tal och i skrift.

Precis som du inte kan stå utanför ditt barns rum och tjuvlyssna varje gång de har kompisar hemma, så kan du inte heller ha stenkoll på allt de gör på näten. Men du kan byta ut ”Jag har ingen aning om vad mitt barn gör på nätet” till “Jag försöker verkligen hänga med i deras värld, även om jag inte alltid kan kontrollera den.”

Text publicerad i tidningen Mama, oktober 2012

 

Några säkerhetstips!

  • Titta på vilka blockerings-, filtrerings- och säkerhetsåtgärder som finns för er dator.
  • Använd en barnanpassad surfplatta med förinställda begränsningar och filter.
  • Sätt upp gemensamma regler för hur internet, datorer, spelkonsoler och mobiltelefoner får användas. ( Obs! Gäller även vuxna.)
  • Du som vuxen kan skaffa mer koll genom att surfa runt och plugga på lite. Seriösa sajter har tydliga avdelningar där du kan läsa om deras säkerhetsarbete och hitta “så här funkar vår sajt-for dummies”. Mejla och ställ frågor om du inte fattar.

 

Prata med dina barn om! 

  • Behandla andra som du själv vill bli behandlad, skriva inte något om eller till någon som du inte skulle ha sagt offline.
  • Lämna aldrig ut personliga uppgifter. (Namn, adress, telefonnummer, skola, namn på andra familjemedlemmar e-post, inloggningsuppgifter)
  • Svara aldrig på meddelanden som är hotfulla, konstiga eller är från någon du inte känner.

 

Lästips
Att få igång ett samtal med sina barn om svåra saker är inte det lättaste. Ta avstamp i någon av dessa böcker som behandlar ämnet nätsäkerhet på olika sätt.

”Elin under havet”, av Sofia Malmberg.
Serieroman för unga. Tweenien Elin känner sig ensam och osedd. Hon vill hålla på med kampsport och blir kontaktad av en en man som är tränare i staden. Han bygger enligt grooming-modell upp en känslomässig relation till henne som leder till ett övergrepp. En svart, men mycket viktig roman.

”Pianostämmaren, Stefan Tegenfalk.
Roman för vuxna. Huvudkaraktären är en ung flicka i ett fint villaområde som blir mobbad, delvis via Facebook och bloggar, och där föräldrarna inte har någon aning om vad som försiggår.

”Jag kände mig speciell”, av Ulrika Rogland och Sven Å Christanson.
Faktabok för vuxna. I en studie om groomingprocessen förklarar åklagaren Ulrika Rogland och psykologen Sven Å Christiansson vilka ömma punkter och vilka mänskliga mekanismer den så kallade ”Alexandramannen” utnyttjade när han lurade minst 40 unga kvinnor till sex.



Om

Bloggälskande copywriter med världens längsta lista i Google Reader och ett passionerat förhållande med TweetDeck.



Fatal error: Call to undefined function wp_pagenavi() in /storage/content/91/127591/lillagumman.se/public_html/wp-content/themes/lillagummanx/single.php on line 27