Sagt och gjort: jag laddade ner mitt favoritljud nummer ett: fågelsång. Varje gång det sen ringde sjöng min mobil som en nyförälskad koltrast i en vårskog. Det funkade, jag fick ett inre lugn.

Det var riktigt härligt. Ända tills det blev vår och fåglarna började sjunga på riktigt. Varje gång koltrasten sjöng i vårskogen när jag låg på picknickfilten blev jag stressad, var det min mobil? Klockan 4 på morgonen när vårfåglarna vaknade och började sjunga förbannade jag mig själv för att jag glömt stänga av mobilen. Stressen var tillbaka.

Fortfarande idag kan jag tänka ”oj nu ringer det” när jag hör en koltrast. Helt värdelöst. Jag skulle vilja varna för detta. Låt en mobil vara en mobil. Och en vårfågel få kvittra i skogen. Tack så mycket.

(Om du ändå vill du göra om mitt misstag kan du ladda ner fågelsång som ringsignal via Sverges Radio P2)

I juni jämförde jag lite orättvist androidluren HTC Hero med iPhone. Nu har det kommit en ny spelare på marknaden, Windows Phone 7, så varför inte utsätta den för samma granskning?

Med tämligen plågsamma minnen av Windows Mobile 5-operativet, som jag testade för ganska många år sen, kan jag säga att jag först inte ens tänkte se åt Windows Phone 7. Efter att ha sett några intressanta demos (se även nedanför inlägget -obs lite gammal, en del av det han saknar finns idag), och läst ett par artiklar om Windows Phone 7 så blev jag faktiskt nyfiken.

Nu har jag fått chans att testa en LG Optima 7 (även kallad E900), och jag måste säga att redan efter första veckan är jag försiktigt imponerad.

Mycket av det jag klagade på i Androiden är ljusår bättre i Windowsoperativet. Det jag gillar mest är att den är riktigt blixtsnabb i interaktionen. I alla fall i de inbyggda programmen. Den är också exakt känslig i skärmen, vilket jag tyckte var en stor brist i Androiden. Det gick nästan lika snabbt att komma igång med den här telefonen som med iPhonen. Inställningarna är intuitiva och logiska. Exchangekopplingen gick förstås i ett nafs, det vore väl kasst annars…

Vad gäller själva gränssnittet, så gillar jag upplägget med de sk brickorna, eller tiles, som det smakligare heter på engelska. I brickorna på startskärmen ser man uppdateringarna direkt på ett sätt som jag faktiskt får erkänna klår iPhonen (ouch). I sk hubbar kan man bl.a samla uppgifter från olika platser. People är en t.ex. en användbar, hubb där man kan knyta samman information från Facebook, Windows Live, mm. Kalendern är riktigt snygg, bildhanteringen likaså och telefonen låter sig snabbt och smidigt användas för surfning.

Nackdelar då? Man ska komma ihåg att den här telefonen är starten på en helt ny plattform. Den har helt klart sina fel och brister. Jobbigast att leva med är att den inte har svenskt tangentbord och svenskt språk för rättstavningen. Efter att ha stängt av rättstavningen blev det bättre, men ändå. Tanken är att man ska kunna köpa appar, precis som man kan till Android och iPhone, men Microsofts sk Market place är inte lanserad i Sverige än. Det går att göra en work around som jag inte ska trötta er med. Några av de tredjepartsappar jag testat (Facebook & Twitter främst) är hursom så plågsamt långsamma, att det är frågan om det är värt det. Överhuvudtaget är underhållningsutbudet (musik mm) skralt. Här får man helt enkelt ha tålamod, och hoppas att Windows Phone 7 blir poppis. För det tycker jag helt klart den är värd.

Sammanfattningsvis så skulle jag aldrig överge min iPhone för en Windows Phone 7, men såna som jag är nog inte den primära målgruppen. Däremot är den en utmärkt jobbtelefon, som jag redan nu klart föredrar framför Android. Om jag stod i begrepp att köpa en smartphone, men av nån outgrundlig anledning inte ville ha iPhone, då skulle jag seriöst kolla på Windows Phone 7.

Jag lovar att återkomma när jag haft telefonen en lite längre period.

Det är klart man inte ska rota i någons telefon! (Själv tycker jag min mobil är mer privat än min tandborste.) Men älska att busa lite! Pigga upp vardagen. Folk är så otroligt allvarsamma med sina små apparater. Mer humor och teknik i kombination tycker jag!

Det finns mängder av bus man kan göra. Jag efterlyste mina Twitterkompisars bästa och här är dom. Många funkar på andra sorts mobiler också. Bäst gillar jag skärmbusen nedan. De ska jag testa nästa gång. Nån som har lust att gå på lunch med mig och sen hämta kaffet?

Nokias arrogans när det gäller att hålla fast vid sitt uschliga gamla operativ har länge förundrat mig. Därför blir jag inte så jätteförvånad när jag läser att avgående mobillösningschefen Anssi Vanjoki kommenterar avhoppen med att säga att de som väljer bort Symbian är som finska pojkar som kissar på sig på vintern. Dvs först varmt och skönt, sen kallt och jävligt. Vad är det man säger nu igen? Högmod går före fall, var det. Japp. Gubbighet leder garanterat samma väg.

Hur/när använda: genast!

Pris: kostnadsfri uppgradering för iPhone, iPad, iPod Touch-ägare

Plus: snabbare, snyggare – kan multitasking

Minus: mindre bra om man inte har senaste modellen iPhone (3Gs), att många appar inte är anpassade än

Bonus: multitasking, multitasking, multitasking

I tisdags kom den äntligen, den efterlängtade operativuppdateringen för iPhone, iPad, iPod Touch: iOS4. Efterlängtad av många, eftersom den innehåller sk multitasking , som vi väntat så otåligt på. Av Twitterflödet kunde man se att vi var några som satt och väntade på uppdateringen exakt när den släpptes. Många rapporterade att det tog låååång tid att ladda ner.

För de flesta av oss har det annars varit helt problemfritt att uppgradera. Jag har dock sett några som råkat ut för försvunna sms och annat, och som vanligt gäller det att ta backup. De som uppgraderat iPhone 3G (förra generationen) har klagat på enorm seghet.

Här är några av nyheterna, som jag tycker gör det väl värt att uppgradera:

1. Det jag sett mest fram emot har varit just multitasking, dvs. att kunna köra program i bakgrunden. För min del har jag mest sett fram emot att kunna använda Spotifyappen, samtidigt som jag kollar mejl, fejjan eller annat. Äntligen kommer jag dessutom att kunna slå av och på musiken med mitt headset, vilket irriterande nog inte funkat tidigare. Tyvärr har inte Spotify hunnit uppdatera sin app, så jag har inte kunnat testa detta.

Jag gillar hur Apple löst interaktionen för multitasking: dubbelklick på hemknappen, och du får upp öppna appar. Bäst av allt är att apparna inte ligger och kör i bakgrunden och slukar kraft och batteri, utan att de är frysta tills man kallar på dem.

2. Med iOS4 kan man skapa mappar för att samla ihop sina appar – dra en app ovanpå en annan på skärmen, så får du en mapp med de båda i. Jag tror jag har 20 fotoappar, och det är trevligt att slippa ha dem utspridda över x antal skärmar.

3. Låsning av skärmen så att den inte roterar är välkommet när man har för vana att använda iPhonen i liggande ställning. Den kommer man åt genom klick på hemknappen, dra åt höger.

4. Kameran har blivit snabbare – och därmed användbar. Bildkvalitén är vad den är, men den bästa kameran är ff den du ha med dig!

5. Fast app switching gillar jag, dvs att programmen kommer ihåg var du var sist och inte behöver ladda om. Än så länge saknas stöd för detta i de flesta appar, men när de uppdaterats kommer det att bli en höjdare.

6. En förenad inkorg gör att man slipper hålla på och växla mellan sina olika mailboxar.

7. Avslutningsvis så tycker jag interaktionen känns piggare och övergångarna tajtare – jag älskar t.ex. den snygga växlingen när man byter appar!

Kalla min fangirl, men jag ger:

Dåliga kinder för en touchtelefon?

Foto: Ladybugbkt Creative Commons

Vad: Det här är LG:s första andoroidmobil (med googles operativsystem android) som kom ut i svenska handeln alldeles nyligen. Som första androidmobil på marknaden har den ett utskjutbart tangentbord men den går också att använda som heltouch. Du kan välja mellan två gränssnitt (utseenden) dels LG:s egna och dels ett standardandroid-utseende. Båda utseenden kan man sen anpassa efter egna behov. Lägga till favoriter, bokmärken, genvägar och annat man vill ha på sin skärm. (Jag tycker androids egna är bäst i alla modeller). Systemet kopplar också ihop alla dina sociala medier på ett smart sätt om du vill: på varje kontakt kan du få upplysningar om senaste mail, facebookstatus eller Twitterinlägg som personen gjort.

Övrigt: Kameran är på 5 MP och har autofokus samt LED-blixt. Skärmen är 3 tum och full touch. Telefonminne 300 MB men du kan ha upp till 32 GB som sd-minne. 

Omdöme: Eftersom jag använder mig av googles mail, calendar, documents och grupper älskar jag android som operativsystem. Det är enkelt, logiskt och jag synkar alla mina kontakter, mail och kalender med ett knapptryck. Jag gillar också Androids marketplace där man kan ladda ner applikationer och spel. Det finns hur mycket som helst och många gratis.

Pris: ca 3200

Plus: Snabb surf, riktigt bra skärm med bra belysning, tangentbordet är skönt att skriva på och den ligger bra i handen. Bra med tre standardvyer man lätt kan bläddra i mellan och att det är enkelt att göra om telefonen precis som man vill ha den.

Minus: Ingen möjlighet att kalibrera (ställa in) touchskärmen ibland får man trycka några gånger innan man får svar. Batterietiden kunde vara mycket bättre, surfar man och ringer så mycket som jag gör håller batteriet bara 6 timmar. Kameran är långsam att få igång och det är samma när man sätter på telefonen, det tar över en minut innan den är igång.

Bonus: Bra förstaandroid för den som vill testa androidsystemet till ett bra pris och som vill ha både touch och tangentbord.

Betyg:

Efter att ha kollat in Corbyn på nätet så fick jag intrycket av att den skulle kännas plastig, men tvärtom så inger den en ganska gedigen känsla när man håller den i handen. De medföljande temana är tecknade på ett extremt gulligt sätt och att man kan använda flera olika personliga teckensnitt piggar upp.

Vad: Corby är en mobil som är riktad till ungdomar och det märks. Man har utformat en lite roligare design, hyfsat stora anpassningsmöjligheter för olika sorters användare och via 3,5mm-jacket på hörlurssladden kan man koppla in sina egna hörlurar.

Hur/när använda: Redan från början finns det en drös med widgetar att leka med. En av de första nöjena jag hittade var deras ”sluta röka”- och ”starta bantningskur”-widgets, har tyvärr ingen möjlighet att varken börja sluta röka eller gå på en diet men jag gillar tankesättet. Musikspelaren och ljudet i mobilen känns riktigt bra och det faktum att man kan lyssna med sina egna lurar (via hörlurssladden med 3,5mm-ingång) höjer betyget ett snäpp. Vad som är förvånande är att den faktiskt har en PDF-läsare, men den funkar extremt dåligt. Det gick inte att navigera och inte att zooma in.

Pris: runt 1500 kr

Köpställe: Elgiganten, Ellos, CDON.com

Plus: Smal, snygg, kul utseende, både inuti och utanpå. Snabb och bekväm kamera, den hade dock gärna fått ha 3 eller fler megapixlar.

Minus: Seg när det kommer till touch-känslan, lätt att det känns klumpigt. Hemskärmen är alltför lätt att trycka fel på. Obekväm att smsa med. Dåliga Facebook- och Twitterwidgets. Tog mig minst 1 dygn att inse att det var den stora mittknappen som var bakåtknappen, kändes tämligen ologiskt.

Bonus: Den funktion jag har haft mest nytta av på den här mobilen är kameran – som är otroligt lätt att bara glida upp ur fickan och fota ett par bilder.

Mål för ungdomsmobiler (0-1 poäng)

Funktionell / Ergonomisk: 0
Snygg: 1
Musikspelare: 1
Kamera: 1

Slutsats: Visserligen uppfyller mobilen 3/4 av de önskemålen jag kommit fram till för ungdomsmobiler, men att mobilen är seg, lite småkrånglig och obekväm att smsa fungerar inte så bra för målgruppen. Det ska gå snabbt, lätt och helt enkelt fungera!

Betyg:

Jag är ju rätt radhussunkig och aspirerar inte direkt på nån Hollywoodfrutitel men sugen på telefonen är jag allt. Vardagslyx?

Finns i utvalda butiker och hos Nokias webshop.

För ett tag sen var jag på LG:s internationella bloggträff i Korea och jag har lovat att berätta mer om vad vi gjorde där. Syftet med resan var att låta teknikbloggare från hela världen träffas, att visa upp deras Research and Development avdelning, visa upp Seoul och att låta oss testa och utvärdera deras nya androidtelefon GW620. (återkommer med en recension av den.) Istället för be oss om feedback på telefonen utmanade dom oss att göra en bättre mobil själva (!) en inte helt enkelt uppgift.

När vi fick uppdraget tänkte vi HA hur svårt kan det vara? Nu ska vi visa dom hur en riktig perfekt mobil ska se ut. Vi delades upp i grupper om 7 stycken och fick med oss en person från LG:s R&D-avdelning som visade oss hur vi skulle gå tillväga. Men det var mycket svårare än någon av oss kunde tro.

Detta är en förenklad version av hur dom jobbar ”på riktigt” men grundstrukturen är densamma. Såhär jobbar avdelningen fram nya modeller.

Att ta fram en koncepttelefon, 5 steg.

1. Brainstorming. Alla skriver upp vad de vill att mobilen ska ha för funktioner, både sådana som finns och inte finns. Man skriver också upp saker man inte vill ha.

2. Användarvänlighet vs unik

Sen sätter man in dessa funktioner i ett schema där man värderar hur unikt det är jämfört med hur användarvänligt det är. Dom funktioner man vill behålla ska vara unika, men inte för unika (då blir den inte långlivad) men maximalt användarvänliga. De som hamnar i skalan lagom unikt -mycket användarvänligt behålls. Resten kastas bort.

3. Identifiera möjligheter

Nu kommer det mer omfattande arbetet. Att tråla branschen efter vad som redan finns, vad som funkar och sen jämföra det med det man har på förslag. En koncepttelefon ska gärna innehålla en ny funktion som de andra liknande modellerna från andra märken inte har.  Men det ska också finnas funktioner som attraherar dom man vänder sig till.

4. Conceptbrief
Sen gör man en sammanställning av hur telefonen ska se ut. Det bör finnas minst en wow-faktor dvs något som man inte sett/funnits innan. Antingen en helt ny funktion eller en ny kombination av funktioner. Man måste också ha underbyggda argument för varje funktion. Vilket är deras syfte? Varför behöver målgruppen den? Och till sist behöver telefonen ett bra namn.

5. Se går man till chefen och försöker sälja in sin idé. Och sen börjar det riktig jobbet.

Det låter kanske fantastiskt enkelt och intet nytt men faktum var att det var väldigt svårt att ta fram en telefon. Efter flera timmar av slit kom vi fram till – en helt vanlig musikmobil.

Jag fick presentera gruppen telefon för de andra. Det var inte det lättaste att presentera på engelska när flera av LG:s utvecklingschefer satt och tittade på. Men det funkade bra. Vi vann. ”If you ever want my help” försökte jag hinta till två av cheferna när vi skildes åt. ”You are so funny” sa dom och skrattade.