Äntligen är bredbandet igång! 

Som jag skrev i mitt förra inlägg om Snabbt bredband? har vi väntat här hemma på att få prova hur snabbt 100 mb är. Speed is what you need, som Frank säger i Tele2s reklam. Efter att sedan i början av september ha beställt ett riktigt snabbt bredband och sedan inte fått det att fungera trots många samtal till supporten började tålamodet dock att tryta. Personalen på Tele2 gjorde ett flertal felsökningar och lyssnade på mig och sonen som berättade hur vi kopplat in modemet med routern och adaptern. Om och om igen i över en månad.

I paketet med modemet saknades adaptern som beskrivs i anvisningarna, så för att snabbt komma igång stack sonen och köpte en själv. Se adaptern till vänster på bilden nedan.

Boven i dramat.

I torsdags ringde vi supporten igen och förklarade dilemmat med det icke-fungerande bredbandet. Nu var det en personal som förutom att sätta igång en felsökning, ringa kollegor och kolla även ifrågasatte vissa saker vi sa. Exempelvis om adaptern och kontakten:

- Jaså, köpte ni en adapter?
- Det står att en adapter ska kopplas in.
- Hmm, får låta en tekniker komma och kolla på detta. Så kontakten har bara två hål?
- Ja.
- Då är det en gammal kontakt som behöver bytas.
- Jaså.
- Vi skickar en tekniker som kommer och byter kontakten om det behövs.

Så igår var en tekniker här som bytte kontakten, se bilden, den hade bara två hål. Ett för radio och ett för tv. Inte så konstigt att vi inte fick ut något signal för bredband! Nu har vi en med tre hål, ett för radio, ett för tv och ett för bredbandet, en multimediakontakt. Enligt teknikern finns de gamla kvar hos 3-4 av 100 hushåll. Så vår kontakt skulle varit bytt och var alltså boven i dramat!

Teknikern aka hjälten i vår bredbandssaga, som började likna en B-film, berättade även att adaptern endast behövs i Stockholm och är helt onödig här i Göteborg. I anvisningarna står det att man ska koppla in adaptern, vilket alltså bara gäller i Stockholm. Dags att skriva in det i anvisningarna kanske?

Nu är vi igång med bredbandet och har mätt 54 mb. Vi är nöjda nu när det fungerar. Sonen spelade WoW helt utan avbrott hela kvällen igår och jag bloggade i soffan. Snart kan hela Geek Girl Meetup Göteborg komma hem och blogga loss.

Undrar ändå om vi kommer att få 100 mb någon gång? Vad tror du Frank?

Kolla själv ditt bredband med Bredbandskollen.

Brukar du också gå runt och kommer på bra idéer? Supersmarta prylar och hjälpmedel?

Då ska du kolla in Ouirky! En community/sajt/webshop där socialt utvecklade produkter tas fram. Konceptet är sprunget ur grundaren Ben Kaufmans passion för interaktion, idéer och produktutveckling.

Så pitcha din idé till Quirky också! De tar hand om den genom att testa och utveckla den. Och om idén håller så står de för finansiering och produktion. Självfallet får du även en del av kakan när pengarna börjar trilla in. Produkten testlanseras först för medlemmar som kommer med input och förslag. All input belönas enligt en ekonomisk modell. Med andra ord: du kan även tjäna pengar på att tycka till om andras produkter och idéer. We like.

Jag anser att veckonummer är ett ondskans påfund. Ge mig ett datum, och inte ett veckonummer! Ändå måste man hålla reda på de förbaskade veckonummren, för alla andra envisas med att använda dem. Tills för ett tag sen använde jag www.vecka.nu, som bara gjorde en enda sak, visade veckonummer. När de började med sin ocharmiga reklam kom www.wecka.nu. så den får det bli i stället.

Fast igår fick jag ett tips om en iPhone-app som heter Wkly, där aktuellt veckonummer visas direkt på appens ikon och uppdateras automatiskt utan att man behöver öppna appen. Den kan dessutom räkna ut vilket veckonummer det varit en viss vecka.  Snygg är den också. So, if you can’t beat them, join dem.

Appen hittar du här: http://itunes.apple.com/app/wkly-graceful-week-numbers/id434273681
JUST IDAG, FREDAG DEN 6/5 2011 ÄR DEN GRATIS! Annars köper man den för det facila pricet 7 kr.

Tack, Nathalie, för tipset!

I dagarna har jag varit på jakt efter två i mitt sinne enkla saker som visat sig vara omöjliga att få tag på i vanliga affärer. Jag ville ha ett par rödvita strumpor och jag ville köpa mönster för att sy klänningar och kjolar à la Mad Men. Som så ofta när man har en förutbestämd idé om exakt vad man vill ha så är det omöjligt att hitta. Jag gav dok inte upp efter att ha letat förgäves i alla Stockholms strumpaffärer och sybutiker, utan gick hem och googlade. Och se där. På Onepair.se hittade jag mina rödvitrandiga strumpor, och på Fagert.se hittade jag ett gäng urläckra symönster. Tack, internet (och inte minst Google)!

I ärlighetens namn har jag inte fått det jag beställt än, men bara att hitta det gjorde mig glad!

Den här fenomenala grunkan testas just nu. Boxee Box låter verkligen som en drömlösning för alla media. Nu är bara frågan om den lever upp till förväntningarna. Jag återkommer…

Magnum Pleasure Hunt var förra veckans absoluta visuella mumsbit. En sjukt snygg, underhållande, smart och välgjord kampanj som får mig att älska kommunikation på nätet ännu mer. Jakten på godisbitarna som Magnum innehåller tar dig till världens alla hörn och du interagerar med alla möjliga platser, sajter och varumärken. En perfekt kombo av idé, teknik och nätet. Om du blir sugen på att testa själv så kör du igång här. Eller så kollar du in hur det hela utspelar sig här nedanför.

Och nej, detta är inte ett köpt inlägg. Jag gillar bara glass och bra kommunikation.

Tänk att det fanns en tid när man inte hade tillgång till så här briljanta föreläsningar utan att ge sig till en plats på en tid… Man minns ju knappt hur det var. Så lyssna och njut, när och var du vill. Det här är en av mina favoritföreläsare, Troed Troedsson, som föreläser om kommunikatörens roll, sociala medier och hur vårt samhälle håller på att förändras.

Jag vet inte vad jag skulle göra utan mitt RSS-flöde (RSS = ett sätt att få reda på när det kommer uppdateringar på bloggar och andra sajter som man är intresserad av). Ur det hämtar jag inspiration för att skriva här på lilla gumman, för mitt fotograferande etc. För att hantera det använder jag vad man kallar för en RSS-läsare: ett program eller en webbtjänst där jag kan organisera inläggen och beta av dem när jag har tid. Hittills har jag använt Google reader på min mac, och appen Reeder på min iPad, eftersom Reeder inte funnits för datorn. Fördelen med Google Reader (och Reeder) jämfört med t.ex. Bloglovin är att jag kan läsa mitt flöde var som helst ifrån, och jag behöver inte klicka mig vidare till själva sajten för att läsa artiklarna.

Fördelen med Reeder jämfört med Google Reader, är att det är väl egentligen bara att den är snyggar och skönare att läsa inläggen i. Gränssnittet känns betydligt modernare och mer lättbegripligt än Google reader.

Här kan du som har Mac ladda ner Reeder, som än så länge är beta, men funkar bra

Jag har loggat ut från Facebook.

Jag har kopplat från Twitter i telefonen.

Jag har stängt av mailen.

Nu ska jag ge mig själv minst en veckas paus från internet. 15 minuter om dagen för att läsa mailen och kolla läget lite är allt jag tänkte få. Mer än så känns inte ”nödvändigt”.

Anledningen är att jag har haft en stressig period i mitt liv och både livet och kroppen har gått på högvarv. Jag har flyttat in tekniken mer och mer i sovrummet och börjat sova väldigt dåligt. Eftersom jag är extremt uppkopplad alltid, så bidrar det troligtvis ganska mycket till stressen.

En internet-detox känns alltså som ett ganska sunt sätt att skära ner på stressen lite.

Är det någon som gjort något liknande? Hur var det?