I biltrafiken stöter man på de mest märkliga människotyperna. I synnerhet om man kör bil i Stockholm där det finns så många olika typer och de flesta dessutom är stressade till bristningsgränsen. Antingen väljer man att roas av det och iaktta eller så blir man irriterad och faller själv in i ett fack och blir en del av skådespelet.

Vilka typer ser man då? Ja här listar jag några av dem jag kommer att tänka på.

De ilskna förarna som hytter med nävarna, svär högt i bilen (där de är skyddade), pekar finger, och byter fil konstant. De lägger sig gärna tätt bakom och blinkar med helljuset för att du ska lämna fri väg. Har oftast en större bil och ser sig som vägarnas konung.

De farliga förarna är de som är så osäkra att de alltid kör 10km/h långsammare än tillåten hastighet. Du kan känna igen dem även på deras sätt att sitta i bilen för de sitter oerhört nära ratten med ryggstödet uppskruvat så de nästan sitter framåtlutade. De svettas och blicken flackar och de ligger alltid i höger körfält och vågar inte byta fil. De är omedvetna om att de stoppar bilar från påfarterna eftersom de aldrig nyttjar backspeglarna.

Sen har vi ju de där överviktiga chefstyperna i sina dyra bilar som beter sig som chefer även i trafiken. De tutar hej vilt och anser sig alltid ha företräde oavsett vad trafikreglerna säger. Men de håller sig alltid på en nivå så de inte behöver gå ur bilen för det är lite för ansträngande för deras kroppshydda. Inte helt oväntat så sitter en snygg ung troféfru i passagerarsätet.

Man kan också skratta lite åt “jag har precis fått körkort” personerna. De tycker livet leker, de kör en väldigt risig (billig) bil med hög volym på stereon och vill visa hela världen att de har rätt att framföra ett fordon alldeles på egen hand. Oftast är de ofarliga för de har många av bilskolans förmaningar i ryggmärgen och vågar inte testa gränserna för då blir de av med sitt körkort.

Vilka typer tänker du på?

Hyra bil på bensinmack, gå med i bilpool, låna polarens bil. Du kan få tag på en bil på många sätt men om du till exempel ska hyra på en bensinmack så måste du ha en bil innan för att kunna ta dig till bensinmacken och hämta hyrbilen. Ologiskt.

Men det kanske finns en bil närmare än vad du tror, grannen som du egentligen inte hejar på kanske är väldigt givmild och gärna delar sin bil. Testa tjänsten FlexiDrive.se som baserar sig på vanliga människor som kan tänka sig att låna ut sin bil.

Priserna är mycket rimligare, det finns alla möjliga tänkbara bilar och de är betydligt mer utspridda. Du blir medlem kostnadsfritt på sajten och kan boka bilar hur som, eller kanske hyra ut en bil du har. FlexiDrive sköter allt ifrån betalning till försäkring och fordonskontroller.

Jag måste säga att jag blev lite till mig. För jag har ingen bil, det krävs en lång prmenad alternativt en cykeltur till bensinmacken eller så ska jag försöka få tag på en poolbil och den märmast ledig finns på andra sidan stan. Det här kan bli jättebra känner jag. Grymt initiativ.

Efter min bankörning kände jag att jag ville köra lite Porsche eller Audi R8 i vanlig trafik bara för att jämföra före och efter. Audin var utlånad hela sommaren med Porsche hade en grym bil hemma till mig – Carrera 4S.

Och jag måste säga att jag har blivit en ännu bättre och tryggare förare efter kursen på bana. Jag har fått en annan känsla för vad en bil klarar av, jag fegar inte utan vet att jag kan fortsätta svänga i en viss hastighet utan att bilen skulle flyga av vägen. Helt ärligt var jag lite harig tidigare just i svängar och i smala filer på motorvägen.

Jag har också kört med sans och skrattat åt alla ”vanliga” bilar som kört om i bland och stirrat, som om jag MÅSTE köra i 200 blås bara för att jag har en sportbil. Jag sitter där och tänker bara på att jag minsann kört på bana och har inte behovet av att testa gränserna i trafiken och riskera flera människors liv. Det var skönt och önskar alla som ville kunde få den chansen, kanske skulle alla idioter i trafiken tagga ner om de fick köra av sig lite.

Körglädje
I alla fall så var Porschen jätterolig men lite för stark och pigg för Stockholmstrafiken. Så fort den kom över 100 km/h började den bete sig normalt och gå skönt så det var lite jobbigt i bland. Men den var lättväxlad och gav rekommendationer på när jag skulle växla så det var en skön körning. Den har 6 cylindrar och 4 avgasrör – det var ungefär det jag snappade upp om bilens specifikationer. Den har Porsches klassiska boxer motor som ger en enorm kraft och leklust.

Design
Lastmöjligheter var obefintliga, vilket ju är helt ok då detta inte är en familjekombi utan en titta-på-mig-jag-har-så-sjukt-mycket-pengar-att-jag-har-råd-att-ha-en-glidarbil. Öppnade man huven (heter det så??) i fram så hade man ett litet hål där en handväska och en jacka kunde ligga, resten fick man lägga i det mer eller mindre obefintliga baksätet (ni kan se bilden när jag står i lastutrymmet). Min syster provade att sätta sig i bak, hon är 160 cm och satt med böjt huvud för att få plats och när jag sedan skulle prova fick jag cellskräck och höll dessutom inte på att komma ur bilen. Det är så sjukt trångt att jag ifrågasätter själva idén bakom baksätet, varför ha det överhuvudtaget?? Jaja, det gick bra att slänga bak post, solglasögon och mobilen – för runt förarstolen fanns inte heller mycket förvaringsutrymmen, svårt att ha plats för solglasögon, mobil, lypsyl, headset, plånbok eller vad man nu vill ha.

Exteriört är den kaxig i bak med fyra avgasrör och ett brett arsle, lite som jag dock att jag bara har ett avgasrör. Framifrån har den ett klassiskt Porsche utseende som jag tyvärr inte faller för men som helhet är den rätt snygg. Min testbil var dessutom lackad i en märklig med härlig brun nyans som jag inte kan definiera.

GPSen var grym, men det har jag sagt om de tidigare Porscharna med. Den är lätt att förstå och navigera i samt att riktningen syns även på instrumentpanelen, om man ska köra rakt fram, svänga höger eller vänster t.ex.

Stereon var sådär, vi försökte ställa in optimalt ljud men det var svårt att få något bra sound i den, det enda som lät bra var dansmusik, alltså techno. Inte min favorit..

Sammanfattning

• Bilen är assnygg med en bredare bak än front
• den är sjukt kul att köra i högre hastigheter och med mycket kurvor
• man kan inte lasta något alls i den
• man kan inte vara fler än två i den
• den är för låg för att komma in i garaget på jobbet
• den slukar soppa
• den är inte skön att åka långt i pga de stumma fjädringarna.

Vill jag ha en?? Ja för helvete…

Vad kostar det? 1,3 miljoner låg testexemplaret på.

På Aftonbladet kan man läsa om ratade bilmodeller, vad sägs om denna sköna Volvo?! Jag tycker den ser ut mest som en fisk eller nåt.

Jag älskar stora, maskulina, starka och biffiga bilar. Det här är en dröm, och en törstig miljöbov. Men med en Diesel V8 som ger över 400 hk och över 1000 Nm i vrid så kan man göra precis vad som helst. Köra uppför ett berg, släpa på en bandvagn, ploga all snö i området (GMC uppger en högsta släpvagnsvikt på nära 6 ton) – men framförallt skulle ALLA se mig och jag skulle se ALLA uppifrån den vyn.

MUMS

Obs! Endast en konceptbil och kommer troligtvis inte produceras. Men drömma kan man!

Det pratas mycket om jämlikhet på arbetsplatser och i samhället och på många sätt har vi i Sverige kommit långt men inom bil industrin är det fortfarande långt kvar. Det är upp till oss kvinnor att göra något åt detta och inte falla i gropen och bli som karlarna.

Jag uttalar mig i egenskap av hobbymotorjournalist där jag fått tillfälle att träffa en hel del människor inom fordonsindustrin och jag har både sett och hört en del historier som får mig att rysa. Här har vi inte kommit särskilt långt i jämställdheten och till viss del är det kvinnornas eget fel.

Kvinnliga motorjournalister
Det finns en skara motorjournalister i det här landet som gör sitt, ett bra jobb där de rapporterar om bilar och branschen på ett sedvanligt sätt. I detta sällskap finns ett par, tre kvinnor som jag träffat som till min stora besvikelse är precis som männen. De ser ut som män, pratar som män och skriver på samma sätt. För mig är det skrämmande. Kvinnor har generellt andra krav på sin bil, andra idéer om designen och komforten. Kvinnor har ett annat sätt att läsa och ta till sig på och man måste börja nå ut till dem som inte är inbitna bilfantaster men känner ett visst intresse. Bilbranschen har ett stort jobb framför sig att nå ut till en bredare publik.

Bilsportens skitiga värld
Inom bilsporten är det nästa värre, där är männen alfahannar och kvinnorna är antingen kuttersmycken eller fantastiska mekaniker som jobbar i det dolda. Enligt källor inom dragracingen har flera kvinnor försökt göra sig ett namn och kämpa för rätten att vara kvinna hela vägen och ändå köra eller mecka men har fort blivit nedtryckt och snart anpassat sig och blivit en av männen. Man ska inte synas eller höras om man är kvinna för det här är männens värld. Ett skrämmande exempel var en kvinnlig dragracing förare som för att passa in i gänget tog med sig ett par tjejer som struttade omkring bilen och teamet iförda hotpants och bh, en annan skulle köra en bil i den största klassen och medan hon gjorde sig redo att hoppa i bilen kommer en man fram och måste bara få säga: ”jaha, nu är det dags för kärringklassen”.

Dags för förändring
Jag tycker nu att det är dags för förändring. Vi behöver fler kvinnliga motorjournalister som skriver precis som de vill, vi behöver fler kvinnor i bilsporten som syns och hörs och som fortsätter vara de kvinnorna de vill vara. Fler tidningar med kvinnor som läsare borde ta in motor reportage och lyfta fram glädjen i att köra och äga bilar. Det ligger i oss kvinnors intresse att kämpa för att synas här, det ligger i redaktörernas intresse att ta in bra reportage skrivna av kvinnor om teknik och fordon, det gäller att kvinnor som sysslar med bilsport tar för sig och vågar stå för att de är kvinnor.

Tjej eller kille, man eller kvinna! Alla har vi stått där med skägget i brevlådan och svurit över att vi inte förberett oss inför vintern. Lite så som SL och SJ verkar göra varje vinter också! Vi kvinnor kan ju spela kortet ”kvinna”, blinka med ögonen och få några karlar till att hjälpa oss. Men de flesta vill nog klara sig själva. Här kommer lite blandade tips på vad du kan göra för att underlätta i år!

Oavsett vad du har för bil är det viktigt att man tar hand om den året runt. Det är extra viktigt att förbereda sig för vintern så du slipper stå där med en bil vars dörrar frusit fast, låset är fullt med is eller snön räcker upp till rutorna. En av de absolut viktigaste detaljerna är förstås rätt däck. Dock är det så pass omfattande att jag rekommenderar Er att läsa tester gjorda av konsumenter där Ni själva kan se vad som passar just Er. Några tankar på vägen:

• de bästa däcken ska sitta i bak
• vinterdäck krävs 1 december – 31 mars om det är vinterväglag
• mönsterdjupet ska vara minst 3 millimeter

Informationen är hämtad på NTF:s hemsida

Läs mer »

Vad: Opel Astra (enjoy paket)

Hur/när använda: Till det messta

Pris: 165 900 kr för bilen med enjoypaket. Mer priser se HÄR

Köpställe: Klicka HÄR

Plus: Snygg och lättkörd

Minus: Tråkig interiör, svår att göra snygga växlingar

Bonus: Inget

Betyg:

Opel Astra stod på schemat och den enda erfarenhet jag har av Opel är en Corsa jag hade som tjänste bil en gång i tiden. Den var ju inte så rolig.. Men den här var riktigt snygg, tuffare än andra bilar i samma klass. Snygga linjer..
Men när jag hoppade in så var jag inte riktigt lika betagen. Känns plastig och har väldigt tråkiga knappar, rattar och vred och visst, de funkade och var lätta att förstå men lite stil vill jag nog ha.
Ljudet i stereon var inte så bra, finns säkert tillval att göra där.
Stolarna gick att ställa in på fler sätt men bara för hand, inte elstyrda. Men det var ganska svårt att få en skön sittställning.

Körkomforten var ganska bra men jag hade ett stort problem, det problemet är säkert bara mitt, men jag gillar att göra snabba snygga växlingar som nästan inte märks om man är passagerare – men i denna bil var det väldigt svårt. Jag kämpade och kämpade men fick aldrig till det. Det störde mig och personligen skulle jag ju inte köpa en bil som betedde sig så mot mig. Men i övrigt var den ganska lättmanövrerad och enkel att förstå. Den låg väldigt bra på vägen och klarade alla typer av vägar med bravur.

Den är som sagt vrålsnygg på utsidan men trist på insidan. Här blir inga barn gjorda i alla fall.

Bakluckan var i normal storlek enligt bilens storlek. Men det går att variera från 370 till 1 235 liter. Golvet kan sänkas så att lastutrymmet bak maximeras både på höjden och när det gäller volymen.

Helheten är njae.. En smaksak. Jag har ingen överdriven passion för Opel och den väcktes inte av denna bil. Men jag tycker priset verkar vara ok för det man får.

Här kommer i rättvisans namn en film på en karl som är snäppet dummare än kvinnan som inte kunde vända på en tvåfilig väg.