Svärmor har i hela sitt liv drömt om att gå på en premiär på den världsberömda operan Metropolitan i New York. Men den absolut billigaste biljetten, den sämsta, den bakom pelaren allra längst upp, där man inte ser nånting, bara den kostar över tretusen kronor. Så ni förstår att det det bara varit en dröm.

Tills förra året. När Folkets Hus med sina nya digitala biografer började visa just operapremiärer direkt från Metropolitan.

Och för mig, som är uppvuxen i ett litet samhälle på landet där man som högst fick besök av Linköpings mest kända coverband Frallan & Gänget, är det här alldeles fantastiskt. För förutom att visa New Yorkpremiärer kan man själv hyra biograferna och visa annat. Konserter och festivaler. Modevisningar och fotboll. Eller bara starta sin egen filmklubb. Förstå vad det kan göra för en liten by som vanligtvis har underhållning och kultur 20 mil bort.

Men svärmor har redan bokat in New Yorkpremiären av Faust. För inte ens trehundra kronor blir hon en av de första i världen som får se föreställningen. Live och direkt från Spånga.

Det här med kommentarer är uppenbarligen ett svårt och trixigt ämne för många. Och inte bara på Facebook. Efter förra inlägget kom ett nytt mail:

Hej Lilla Gumman tack för en superbra blogg!
Läste ert inlägg om kommentarshyfs och Facebook och tänkte på en annan sak. Ni som har sån vana av bloggar, vad är hyfset när det gäller kommentarer i sin egen blogg? Ska man kommentera alla kommentarer man får, trots att det inte är en fråga? Eller är det löjligt? Man vill ju gärna visa att man bryr sig om sina läsare liksom.

Tack!
Hälsningar trogen läsare

Ja, hur hänger hyfset här? Jag vet hur jag själv brukar göra. Det handlar delvis om tid, får man många kommentarer är det svårt att hinna med. Men också lite om kommentarernas innehåll. Är det många kommentarer som lyder i stil med ”fin blogg” så brukar jag nöja mig med att visa att jag blir glad av dem och skriva typ ”tack alla”. Är det en fråga så försöker jag alltid svara, bara jag ser att kommentaren dykt upp. På fashionista när den bloggen var riktigt stor, hände det ibland att jag missade just frågor och då kunde läsarna bli väldigt arga för att jag inte besvarade kommentaren. Det är ju synd när det bara handlar om att man inte hinner med.

Ännu svårare är det med de taskiga kommentarerna (som modebloggare får man stå ut med en hel del sådana). Ska man bara tiga ihjäl dem eller ska man bemöta dem? Jätteknepigt!

Fredrik Wass kommenterar: Inse att det är nästan är omöjligt att vinna en diskussion som inletts på ett taskigt sätt på internet. Men markera gärna när du tycker att saker inte är okej.

Illustration: xkcd

Numera är det en hel del av de riktigt stora bloggarna som i princip aldrig är inne och kommenterar på sina egna bloggar. Jag antar att det är tidsaspekten som är boven men det är ju helt klart roligare som läsare och kommenterare att få respons av skribenten. Då blir det också en blogg som läsarna gärna återvänder till.

Svaret på den här frågan blir nästan att du som bloggare måste avgöra från fall till fall hur du ska hantera dina kommentarer. Tråksvar jag vet, men tyvärr sant.

Det är inte alla lägenheter / hus som har en fantastisk utsikt. Är man trött på att stirra ut över ett järnvägsspår eller grannens oklippta gräsmatta finns nu en lösning:

”A window and not just a simple window. It is a Windows widow”.

Hängde du med?

Givetvis undrar vi hur man gör för att stänga / öppna fönstret……

(info: www.conceptrends.com)

Här har ni höstens coolaste hårblås i form av en Magnum 347. Tryck in avtryckaren och luft kommer ur pistolmynningen. Skönhet och dödslängtan i en lite ovanlig kombination.

Källa: Prylfeber

Trots att löven snart börjar falla, är jag lite sugen på att investera i en scooter. Eller nämrare bestämt – i denna Retroscooter från www.dinscooter.se.

Mina främsta moppe-motiv är följande:

• Otroligt snygga!
• Hyffsat prisvärda
• Lätt att hitta P-plats (om man bor i större stad).
• Ur miljösynpunkt bättre än exempelvis en gammal Volvo (eller annan bil a la budget-modell).
• Eller så önskar jag innerst inne att jag vore 16 år igen….

Min fundering är dock hur länge scooter-säsongen varar. Kan man hojja runt på två hjul in i november?!?!

Facebook lägger ständigt till nya små funktioner för att vi ska kunna kommentera och kommunicera. Det senaste är möjligheten att kommentera på varandras statusuppdateringar. Men hur gör man för att besvara en sådan kommentar? undrade Frida i ett mejl till oss. Skriver man nåt smart på den andras wall då? Eller kommenterar man i sin egen tråd, direkt under den första kommentaren?

Lilla Gumman vände sig till social mediagurun Fredrik Wass för att reda ut kommentarsförvirringen:

”Du besvarar dina vänners kommentarer på dina statusuppdateringar i en och samma tråd. Att gå in på någons wall och kommentera kan skapa förvirring. Med nya facebook är det dessutom väldigt enkelt att se hur du ska göra. Personerna som är involverade i din statusuppdateringstråd får på sedvanligt facebookmanér ett mejl som berättar att nya kommentarer tillkommer i en tråd de är engagerade i.”

Nya facebook ja, undertecknad är inte så förtjust i nya facebook. Faktum är att jag har bytt tillbaka till gamla trots att jag är en sådan framåtsträvare. Dumt tycker Fredrik:

”Lika bra att vänja sig vid det nya gränssnittet. Det tar några dagar och sen tycker jag det funkar bättre än det gamla som ju säkert försvinner så småningom. In med det nya helt enkelt.”

Jag ger väl det en till chans då.

Du har väl inte missat att du kan designa din iGoogle? Nu har fler nya designteman kommit med bilder av kända konstnärer och designers. Själv har jag Dolce&Gabbana för tillfället. Men Oscar De La rentas layouter är himla läckra.

Kan du inte bestämma dig kan du testa Theme of the day. Då har du ett nytt varje dag.

För att du ska kunna ändra designen på Google måste du ha ett Googlekonto (det är gratis).

Jag gjorde just ett litet test på netaddiction.com för att se om mitt internetbeteende var normalt eller inte. Jag hamnade någonstans i mitten i mittenkategorin – fast inte för att jag svarade på mittenalternativet hela tiden.

T ex så är majoriteten av mina nya bekantskaper människor jag träffar på nätet i olika former. Jag kollar alltid min mejl det första jag gör på morgonen. Om inte via datorn så genom att surfa in på g-mail via mobilen (dvs fortfarande i sängen, gud jag sover ju med min dator bredvid mig). På många av frågorna var jag nog ganska extrem – jag känner definitivt att mitt liv skulle vara bra mycket sorgligare och mera tomt utan nätet. Jag lever en stor del av livet online, men det gör också många jag känner. Numera. Och ibland är det svårt att koppla bort internet, inte tu tal om det. Men det är skönt att veta att jag fortfarande är relativt normal i mitt beteende:

”You are an average online user. You may surf the Web a bit too long at times, but you have control over your usage.”

Sedan tror jag att gränserna för vad som är normalt internetanvändande också hela tiden flyttas. För bara fem år sedan tror jag att mitt internetande hade setts som kraftigt onormalt och jag hade antagligen blivit rekommenderad att söka hjälp. Tur att tiderna förändras.

Sedan kan man kanske fundera på om det är just på nätet man ska hänga om man söker hjälp för sitt internetberoende, som ju netaddiction arbetar med, men det är en annan sak.

Tillhör du den grupp människor som har svårt att fatta de små besluten i livet. Det gör jag! (De stora och dramatiska besluten finner jag, märligt nog, ofta lättare att hantera).

Exempel på svåra (till mycket svåra) beslut: Vad ska vi äta till lunch, vilken film ska vi se….!??!

Det finns tack och lov små tricks som kan hjälpa till på vägen!

Krona eller klave goes digital

För sju kronor kan alla iPhone-ägare nu få sina liv förenklade (i det kontantösa sammhället är det ju inte alltid man går runt med småpengar i fickan). Lösningen ligger i iPhone-appen Coin Flip som du kan köpa via iTunes (klicka här).

En filosofisk fundering dock

Det som gör oss vuxna människor till just människor är att vi är fria att fatta besult, samt vår förmåga att kunna förutsäga och förstå konsekvenserna av våra handlingar (i alla fall i de flesta fall). Livet i ett nötskal. Att ta ansvar = att vara en vuxen människa. (Eller?).

Jag vill bara poängtera att denna app INTE på något sätt gör dig mindre ansvarig för dina beslut. Bara förenklar en aning! (Och för oss iPhone-lösa själar, fungar givetvis den klassiska ”krona eller klave” lösningen. Låt perkeringspengen ligga kvar i fickan).

(bild).