Nu får det vara nog del 2
Vilken diskussion det blev efter mitt inlägg om nedsättande bemötande av kvinnliga kunder i teknikaffärer! Många har kommenterat på bloggen, Twittrat och mailat. Några har själva bloggat och Sveriges Radio Örebro intervjuade mig idag och kallade det för ”Lilla Gummanupproret” (lyssna ca 17 minuter in i pgm:et här). Macoteket har dessutom själva hört av sig och vi på Lilla Gumman har beslutat att göra en rosa lista.
Många tjejer har vittnat om liknande erfarenheter med trista attityder hos manlig personal, men många killar har också hört av sig och sagt att de har blivit illa bemötta och klappade på huvudet när de köpt tekniska prylar. Flera kvinnliga expediter har hört av sig och berättat att de ofta blir ifrågasatta av manliga kunder. Och många har också pekat på det faktum att vi tjejer gärna själva tar på oss rollen som mindre tekniskt vetande.
Jag tror mycket handlar om att det finns en tekniksnobbism i Sverige som vi alla drabbas av: det pinsamt att inte veta hur tekniska prylar fungerar och det är fult att fråga vare sig du är tjejer eller kille. Men till råga på allt förutsätter allt för många att man inte vill ha en snabb dator om man har en snippa.
I går ringde Macotekets säljcoach och bad om ursäkt å sin anställdes vägnar. Han var övertygad om att det var ett illa formulerat skämt. (Även om varken jag eller den kvinnliga expediten upplevde det så, men må så vara). På Macoteket har man jobbat aktivt med att vara en affärskedja som bemöter alla kunder likadant oberoende av kön eller förkunskaper. Man har arrangerat flera tjejkvällar och många utbildningar. Men han erkände att det tyvärr fortfarande finns attityder och dåliga värderingar hos en del av deras anställda. Mycket eftersom samhället i stort faktiskt fortfarande har den inställningen när det gäller kvinnor och teknik.
Inlägget har i alla fall resulterat i två saker:
1. Lilla Gumman ska ta fram en ”rosa lista” motsvarande den svarta lista som Råd & Rön har för företag som inte sköter sig. På vår rosa lista hamnar alla butiker, affärskedjor och andra som behandlar kvinnor som mindre tekniskt kunnande utan att höra efter innan om så är fallet. Man ska naturligtvis också kunna vidta åtgärder som butik om man hamnat på rosa listan och rätta till det igen. Vi kommer också att utveckla en ”lillagummanstämpel” som man kan erhålla om man uppfyller vissa kriterier.
2. Jag ska föreläsa för säljcheferna på Macoteket och berätta mer om, hur och vad de kan tänka på i bemötandet av kvinnliga kunder. Ge dem en liten tankeställe helt enkelt. Det var mitt krav för att jag skulle godta ursäkten.
För jag är inte långsint, men jag vill verkligen förändra de här attityderna. Och till dig stackars kille som tyvärr råkade ”skämta” med mig: jag är ledsen att du fått ta skit personligen, jag ville mest starta en diskussion. Och inte kunde du veta att du muckade med heelt fel tjej..
Tillägg: jag åker på semester till Grekland 1 vecka imorgon och kommer inte hinna ta tag i listan förrän jag kommer tillbaka. Tills dess kan ni fundera ut om ni har någon aspirant till den rosa listan. Maila mig på karin @ lillagumman.se
Om Karin
Karin är journalist, programledare, föreläsare och standup-komiker. Utsedd till Sveriges mest kreativa på webben av tidningen Internetworld i mars 2012. Hennes hemsida hittar du här www.karinadelskold.se
Underbart! Det här är något det varit behov av väldigt länge! Go Karin
Jag tillhör väl skaran av kvinnliga expediter som upplever att både kvinnliga och manliga kunder behandlar mig som om jag bara står bakom kassan för syns skull och besitter ingen egentlig kunskap om teknikprylar.
Jag upplever dock att allra värst är äldre damer, konstigt nog. De vill knappt prata med mig när jag ska hjälpa dem med något problem med deras dator, utan frågar direkt efter en manlig kollega.
Jag har dock bara blivit gott behandlad av Macoteket (i Uppsala) så det känns lite trist att de framstår som den värsta kedjan.
Som f d kundtjänstmedarbetare hos en mindre telefonioperatör och tjej kan även jag vittna om att attityden hos män/killar/gubbar/karlar när det gäller teknik och tjejer inte är riktigt rumsren. Två exempel:
1. När jag och två kollegor, samtliga tjejer, anställdes fick vi höra av inte en utan flera ledningsrepresentanter på företaget att man hellre anställde tjejer till kundtjänst och killar till teknisk support. Om en kund ringde arg och upprörd om en faktura så lugnade han/hon ofta ner sig om det var en tjejröst i andra änden – man är inte otrevlig mot en tjej. Men om det var en kund som ringde om tekniska frågor, t ex hur man använde en viss tjänst i sin mobil, eller hur man trixade med vissa inställningar i mobilen eller rent allmänt varför mobilen inte fungerade eller funkade som kunden ville, så ville han/hon oftast prata med en kile. För killar anses kunna mer tekniska grejjer, var motivationen från ledningen. Vi hade EN kille på teknisk support, redan efter två veckor imponerade jag tydligen på honom genom att bara nämna vilken webbläsare (Opera) jag använde helst privat och kunna lite hur man installerade en skrivare på en dator… kort sagt, han var inte så himla tekniskt kunnig egentligen utan gick mest på felsökningsscheman och lathundar. Jag vill med detta exempel belysa att inte bara kunder har fördomar, för hur fasen ska man kunna förändra kunders attityd gentemot tjejers tekniska kompetens när ARBETSGIVARE inte verkar vilja anställa tjejer till positioner som kräver lite tekniskt kunnande???
2. Mer än en gång hade jag och min närmsta (kvinnliga) kollega arga kunder på tråden som inte verkade lyssna på oss när vi beskrev hur de skulle lösa vissa tekniska problem. De ville absolut prata med chefen (i tron att HON var en man, vilket inte stämde) eller med nån som ”kunde bättre”. Min kollega kallade det ”Yrrol”-stilen när vi lyckades övertala nån kund att göra som vi sa och testa vad som hände, då hon ofta fick höra ”Hmm, ja, jo…. det verkar ju funka….. men det är inte rätt!”. Vid minst ett annat tillfälle satt en av de manliga säljarna i lokalen när jag fick en vrålande kund i örat som vägrade lyssna. Vi utförde ett experiment på den här kunden, jag sa till säljaren vad problemet var och hur det kunde lösas och han ringde upp kunden och sa exakt så. Och fick ETT HELT ANNAT BEMÖTANDE, kunden protesterade inte och nästan kröp i stoftet medan säljaren guidade honom igenom instruktionerna….
Bra jobbat! Ser fram emot den rosa listan och vad företagen gör när de hamnar på dem. Ska bli intressant att följa.
Men när det gäller Macoteket får man faktiskt skylla sig själv om man går in på ett sånt skitställe. Med tanke på att äppelskruttet bara gör skitprylar får man faktiskt skylla sig själv om man väljer att frottera sig med deras produkter, säljare och butiker. Så tyvärr har jag svårt att tro på dig att du är en teknikfreak fast du är tjej. Har man NÅGORLUNDA KOLL så vet man att äppelskruttets produkter ska man hålla sig så långt borta ifrån som möjligt.
Du har nog missat att det egentligen inte handlar om DETALJERNA. Alla människor har NÅN/NÅGRA saker som de inte kan låta bli att göra när de mår riktigt dåligt. Det handlar inte om att spendera pengar, utan om att iallafall tillfälligt lyckas simma upp till ytan för att lyckas hämta lite livsuppehållande syre. Mentalt, emotionellt behöver man emellanåt må bra. Man behöver ibland känna lite dopamin i kroppen. För henne så kanske det var just shopping, och det kanske inte började med 20.000kr, men långsamt ”grodkokades” hennes upplevelser till att hamna upp till den nivån för att lyckas känna lite glädje. Men efter ett tag så känns det ju inte lika lyckosamt som det gjorde från början, och då hoppas man ju iallafall att hamna ovanför den sämsta känslan som man känner för det mesta om man mår så dåligt. När man slösar så mycket pengar, så saknas det nån HELHET i ens liv.
Vissa andra kan bli beroende av att fylla sitt tomma, rädda liv, bakom att ständigt skaffa sig nya tatueringar, ständigt dricka öl för att alltid kunna ha nånting att skylla på om nån kritiserar att ens egentliga Jag är så ointressant… Vissa missbrukar s*x, sprit, läkemedel, och t o m SÖMNBRIST, STYRKETRÄNING och SLAGSMÅL – för att lyckas överleva en inre tomhet. Allt beror på att man har för fega människor runtomkring sig som inte VÅGAR säga att de verkligen ÄLSKAR en, och som i kroppsspråk, tonfall och handlingar även verkar MENA det.
Kritisera inte andra när du själv verkar leva i ”skyddad verkstad”. Du verkar enbart umgås med människor som gömmer sig bakom en ”hård yta”, där alkohol är kompiskul, där man sällan pratar om intellektuella och djupa saker. Motsvarigheten är ju att du har hoppat in i boxen där man STÄNDIGT slösar 20.000kr på strunt, om och om igen – eftersom du inte verkar våga blanda upp ditt liv med att även möta ANDRA TYPER av människor, intellektuella, djupa människor som klär sig i nytvättade, ordentliga kläder (behöver inte vara märkeskläder), killar som aldrig har på sig samma kläder två dagar i rad, som duschar minst en gång om dagen, och som borstar tänderna minst två gånger om dan. Hur ofta UMGÅS du med människor som INTE skriker när de umgås, som i allt de gör VISAR RESPEKT för sina medmänniskor… Tänk på de sakerna innan du kritiserar människor som gör samma som du, bara med annan ”smak”…