Längst in i min garderob står sen fyra år tillbaka en midi-keyboard av märket M-Audio. En midi-keyboard är en keyboard som det inte kommer något ljud ur utan man måste koppla den till en dator och använda en programvara. När jag och min sambo köpte den för några tusenlappar såg vi framför oss hur vi skulle sitta på kvällarna och skapa coola ljud, typ bli nya The Knife. Med programvaran Propellerhead fanns ju ett hav av möjligheter, oändliga ljudkombinationer, och ett evigt liv, amen.

Nja. Fyra (4) gånger har vi använt den. Programvaran var säkert bra, men hade löjligt hög inlärningströskel. Det, i kombo med att man var tvungen att koppla keyboarden till dator och högtalare så fort man blev sugen på att spela lite, gjorde att vår karriär som nya The Knife fick ett snabbt slut.

Men så julas blev min sambo tvungen att rensa i sitt gamla pojkrum, och vad hittade vi? Jo, hans gamla Yamaha Voice Bank. Vi snackar hederlig gammal 80-talssynt med färgglada knappar. Med direktljud! Och vilka ljud sen. I urval: Honky tonk-piano, Alpenhorn (!), Hawaiian guitar, Handsaw, Gurgle, Popcorn, Human Voice, Duck. Någon som känner igen sig?

Grymt kul var det. Här kommer ett smakprov:

Lämna en kommentar