Lilla Gumman testar: segway

Av Karin | Publicerat 9 februari, 2014

segwaybrudarna

Favorit i repris: Lilla Gumman testar: Segway

Dolph Lundgren körde runt på en i Melodifestivalen för några år sen. Johan Rheborg i humorprogrammet Solsidan. Segwayen dyker upp lite här och där på TV men det är sällan man ser den på gatorna. Konstigt egentligen för den är en ren njutning att köra. Bokstavligt talat, för energisnålare än så här är det svårt att färdas. Jämfört med en vanlig bil är en Segway hela 11 gånger effektivare, och är därmed ett av de mest miljövänliga fordonen i världen.

Med hjälp av kroppsvikten får du den att röra sig framåt eller bakåt till en hastighet av 20 km/timmen. Det tar ca 7 timmar att ladda upp litium-jon-batteriet men sen kommer du nästan 4 mil till priset av ca 1,50 milen. Med hjälp av styrtekniken kan du vända runt 360 grader precis på stället eller stå helt still. Mycket smidigt om man vill köra inomhus i små utrymmen. Pakethållare och väskor går att köpa till.

Jag och Åsa testade Segway för någon vecka sen. Ingen av oss har nånsin testat förut, så vi var ganska nervösa och fnittriga innan. Först fick vi en lektion av Casbar från Upp & Ner som hyr ut och säljer Segways som berättade vad man ska tänka på. Det kändes väldigt konstigt till en början, men efter bara några minuter var det som man aldrig gjort nått annat. Vi filmade naturligtvis alltihop också (se nedan).

 

 

 

Vad? Ett tvåhjuligt självbalanserande elmotordrivet fordon
Hur, när använda? Istället för cykel/moped, för att gå inomhus eller utomhus eller för att ha kul på en möhippa tex.
Pris: Ny Segaway ca 70 000 kr. Leasingkontrakt ca 1000 kr/mån. Mindre om man hyr per timme.
Köpställe: www.uppner.se

Karin
Plus: Den är otroligt enkel och kul att köra. Jag ville aldrig sluta. ”Att gå är överskattat” tänkte jag hela tiden medan jag körde.
Minus: Alldeles för dyr att köpa. Leasa eller hyra är betydligt mycket mer överkomligt. Det är lätt hänt att man tar den överallt istället för att gå eller cykla och i alla fall jag behöver den där extramotionen ibland.
Bonus: Man får lika mycket uppmärksamhet som om man körde en Ferrari men till mycket mindre pris. Men jag får träna på raggningstekniken alltså (se filmen).

Åsa:
Plus: Sjukt kul och lätt att ta sig fram. Beroendeframkallande!!
Minus: Vansinnigt dyrt för gemene man.
Bonus: Grym på golfbanan, sjukhusen och många andra användningsområden.

Lilla gumman testar: JBL högtalare, bärbara

Av Åsa Wallenrud | Publicerat 27 november, 2013

JBL har släppt tre små godbitar i glada färger som jag har testat lite hemma. 

Pulse, Flip, Spark

Pulse, Flip, Spark

JBL Spark

Den trattliknande designen tycker jag är rätt cool. En annorlunda idé som jag tycker är bra för vissa ändamål. Till exempel kan du hänga upp den i förtältet till husvagnen eller partytältet på kräftskivan. Den är lite för stor med konstig form för att placeras i en resväska och ta med på resan.

Den drivs med sladd och har också en fjärrkontroll på sladden för volym, på/av och blåtand. Du strömmar musiken med blåtand och jag körde med Spotify och testade en del olika låtar där alla gav ett okej resultat. Det är fortfarande en liten högtalare och prestandan likaså, men klart godkänd och bäst av de tre.

Pris: 1 200kr

JBL Pulse

En rund, lagom liten högtalare vars stora grej är ljuseffekter. Jag måste säga att just ljuseffekterna var väldigt fina och harmoniska men ljudet på högtalaren var sämst av alla tre. Basen oerhört dålig i jämförelse. Denna blir mer en rolig grej för icke ljudkräsna.

Pris: 1 800kr

jbl1jbl2

JBL Flip

Den minsta och kanske tråkigaste i design men klart bättre ljud än Pulse. Hade nog satsat på denna om jag velat ha en högtalare att ta med mig. Bra tryck på basen och klart och krispigt ljud. Kul med färger..

Pris. 1 200kr

 För mer information kan du kolla in JBL:s hemsida

Test av Mazda MX5

Av Åsa Wallenrud | Publicerat 27 november, 2013

Mazda MX5

Nu var det dags för något litet, sportigt och cab. Eller hur? Solen skiner och jag med och Mazda är ett märke jag ännu inte hunnit testa. Så vi börjar med den lilla MX5:an. Testet utfördes i somras men kommer upp här nu, lite sent kanske men vad fan!

Den är liten, tvåsitsig, femväxlad och bakhjulsdriven. Jag sitter oerhört trångt och jag är ändå bara 162 cm, hur ska då inte en normallång människa sitta? Med suffletten på är det inte många mm till godo och med suffletten nere känns det som huvudet är långt ovanför bilen. Märklig känsla för en som alltid är kort.

Exteriört

Sportig? Njae.. Jag vet inte om den ser så sportig ut. Jag vill mer kalla den söt! Kanske inte vad Mazda är ute efter men den ser ju inte ut som en bil som man vill ta ut på bana eller köra gatrace med. Jag valde dock sufflett framför hardtop för jag tycker det är lite finare, man förlorar dock samtalsmöjligheten med sin passagerare om man kör på motorväg. En varning är på sin plats angående dörrar och lås. Centrallås på de två dörrarna, dosa för det på nyckeln. Bakluckan har en egen knapp på dosan och verkar vara mer analog på något vis. Jag lyckades självklart med bedriften att låsa in nyckeln i bilen, för första gången i mitt liv. Läs om den historien här!

Interiört

Tråkigt. Jättetråkigt. Känns som jag plockat ut en bil från 90-talet. Ingen teknik, inga skärmar, ingen GPS, knappt ljud i stereon. Här bjuds man inte på något extra utan det är oerhört basic och osexigt. Allt är svart. Då bilen är tvåsitsig bjuds inte mycket plats för förvaring men jag hittar några fack som rymmer en del som plånbok, solglasögon m.m. Drickahållarna i mittkonsolen är galet placerade. Hade aldrig en dricka där men en mobil som var i vägen så fort jag skulle växla. Hade stått en mugg hett kaffe där kunde det ha skett en olycka. Även knapparna för att dra ner fönstren satt här vilket det tog ett tag att fatta.

Övrigt

Liten och låg ger en rolig körkänsla och den var kul på mindre vägar med mycket som händer. På motorvägen var den inte lika rolig. Eftersom det är en sufflett var det ett jävla liv i kupén och jag upplevde den som lite seg också. Jag kämpade upp i 110km/h (drygt..) men det var lite segt. Den låg väl okej på vägen och resan hem från Uppsala en onsdagskväll gick fort. Men jag hade inte en chans mot många andra bilar utan fick för omväxlings skull ligga i högerfilen. Kändes trist.  Dessutom låter motorn inte så mycket.

Acceleration: (0–100 km/h)9,9 s

Bränsleförbrukning:

Blandad körning 7,0 (l/100 km)

Landsväg 5,5 (l/100 km)

Stad 9,5 (l/100 km)

Koldioxidutsläpp: 167 g/km

Miljöklass: Euro 5

Rekommenderat bränsle: Blyfri 95 oktan

Tankvolym: 50 l

Toppfart: 194 km/h

Test av Mazda 6

Av Åsa Wallenrud | Publicerat 20 november, 2013

Okej, tredje Mazdan på kort tid. Jag har börjat fatta Mazda nu och kanske, kanske har jag börjat gilla dem till och med. Från lilla sportiga Miatan till mini SUVen CX-5 och här den nya fräscha 6:an. Vad väljer jag?

Mazda 6, Åsa wallenrud

Mazda 6, Åsa wallenrud

Ja tre helt olika bilar från Mazda har jag testat och det är nog inte helt klart vilken bil som vinner mitt hjärta, men det står klart vilken som inte gör det. Jag klickade inte alls med den lilla Miatan. Jag vet, helt tvärt emot de flesta andra människor men men.

Exeriört

Mazda 6 fick sig en rejäl åktur från Stockholm till Malmö och tillbaka. Tyckte det var en lagom tur för att känna på denna skönhet, ja det är en skönhet. Hon är väldigt vacker i formerna och tilltalar mig. Lite tveksam till baken men den ser jag ju inte så mycket när jag sitter i bilen. Den är ganska lång men det märks inte så mycket vid körning eller parkering. De sluttande rutorna i fram och bak är vrålsnygga utifrån, men sisådär användarvänliga när man kör. Jag vande mig efter några timmar dock så det kanske inte är ett så stort problem. Jag tror sikten i bilen är helt okej, jag backar mycket med speglar och det gick väldigt bra i alla fall. Min favoritdel på hela bilen är bakre delen på sidan. Vansinnigt snygga linjer i fönstrena som ger hela bilen sin karaktär.

Mazda 6 , Exteriört

Mazda 6 , Exteriört

Interiört

Samma trista inredning som i CX-5. Känns lite trist och 90-tal men funktionellt. GPS:en är en TomTom som fungerar bra. Ljudet i högtalarna är ganska okej, jag lider inte i alla fall. Stolarna är sköna, satt bra hela resan, baksätet är inte testat alls men ser okej ut och har lagom med plats. Tydligen är det lite mer plats i denna mot kombiversionen. Denna hade i alla fall två drickahållare mot CX-5:an som bara hade en!! Pluspoäng.

Mazda 6, ratt

Mazda 6, ratt

Körkänsla och övrigt

Superskön att köra. Hon ligger jättebra på alla typer av vägar och denna gång har jag verkligen testat en del. Allt från 120 motorväg till slingriga landsvägar och Malmös innerstad. Hon spinner på bra och accelererar bra och jag känner mig hela tiden trygg. I bland var hon lite nyckfull, mest vid lägre hastigheter, svårt att förklara vad jag menar men hon gjorde i bland lite som hon ville när jag tryckte ner pedalerna.

Egentligen inte den mest uppseendeväckande bilen, det är ju ”bara” en Mazda men hon fick väldigt många blickar efter sig. Och när vi hade parkerat i Ullared på vägen hem så möttes vi av denna syn:

Pressbilen till höger

Pressbilen till höger

Vad: Mazda6, Sedan, 2.2 175 hk diesel, 6-växlad automat
Pris: Från 323 900 kr

En klar vinnare, bra bil, toppen köregenskaper, lite hög volym i kupén och trist inredning. 

 

Lilla Gumman spelar Mirror’s Edge

Av Maria Blohm | Publicerat 4 november, 2013

Just nu spelar jag ett gammalt spel från 2007, Mirror’s Edge, som jag försökte spela på PC innan. Försökte? Ja, jag började med att köpa det på Steam till datorn, men det laggade något så oerhört att det förstörde hela spelglädjen. Jag ställde ner all grafik till minimum men ändå så krånglade det, och dessutom försvann mina sparade framsteg lite då och då. Trots detta så kände jag att det här var ett spel för mig. Så när jag och barnen hängde runt på GameStop och jag såg spelet till Xbox och dessutom på Rea så slog jag till.

Och NU blev det roligt på riktigt!

Mirror’s Edge är ett spel från svenska DICE, med snygg grafik och härlig spelkänsla, med tydliga inslag av parkour/freerunning. Spelkaraktären är Faith, som lever i en dystopisk stad, hårt och diktatoriskt styrd. Hon ingår i en grupp som kallar sig ”Runners” som vägrar acceptera hur staden styrs, och försöker även hjälpa sin syster att rentvå sitt namn. Det här försätter henne naturligtvis i en rad situationer där man behöver fly från och slåss mot motståndare.

Spelet är fantastiskt roligt, men också svårt, speciellt då man behöver ta snabba beslut medan man springer och hoppar. Det är Tomb Raider med mera fart och mindre hemliga skatter. Mycket trial and error, vilket jag ju gillar väldigt mycket! Jag och min son brukar turas om och bytas av att spela, när man ramlat ner och misslyckas för många gånger, och tappat tålamodet.
Miljöerna tilltalar mig verkligen, handlingen kanske är något tunn, men spelkänslan (på Xbox) är underbar.

Nu väntar jag bara på Mirror’s Edge 2 som förhoppningsvis kommer snart!

20131101-091948.jpg

20131101-092020.jpg