Här under sommaren håller jag på att testa mobila bredband med kontantkort. I Sverige finns det idag fyra leverantörer utav den här tjänsten där man köper ett mobilt bredband och sedan laddar sin surftid för exempelvis en dag eller en vecka. Att inte binda upp sig på längre abonnemang är särskilt praktiskt för alla semesterfirare som enbart vill ha tillgång till mobilt bredband under begränsade perioder. Det verkar dock råda delade åsikter rörande vilken operatör som är bäst. Sagt och gjort, jag införskaffade de fyra varianterna och genomför just nu ett strukturerat test. Resultatet kommer att publiceras här på Lilla Gumman om några veckor. Värt att notera kanske är att det här inlägget krävde att jag åkte 5 mil till Malmö för att kunna publicera…..

TotalFinder är ett program du kan ladda hem för Snow Leopard som tillåter dig att skapa flikar i Finder. Detta underlättar en hel del tycker jag, eftersom man mycket enklare och snabbare kommer åt sina sina dokument och program. Brukar annars sitta med flera Finder-fönster öppna samtidigt vilket blir rörigt till slut…

Dags för en sådan där Wakoopasummering igen, jag tycker det är kul att se hur ens datoranvändande utvecklas. Nu har jag varit mamma i två månader lite drygt, och har samtidigt jobbat mer än någonsin. Det syns faktiskt också i mitt datoranvändande. Till exempel finns inte Facebook med på topp 10-listan längre. Och för första gången någonsin är Firefox nerskuffat från andraplatsen.

Okynnessurfandet har fått stryka på foten helt enkelt. Jag använder min ”lediga” tid mer effektivt. Att den lilla kalkylatorn dök upp högt på listan beror nog på att jag har deklarerat och dubbelkollat siffror i ren panik hela tiden.

För nytillkomna läsare är det alltså så att jag har installerat ett program som heter Wakoopa som håller koll på vilka program du använder på datorn. Och lite annat. GIvetvis med sociala funktioner men jag har skippat dessa och fokuserar på mitt eget användande istället.

Jag är hos mina föräldrar nu och pappa tjajtar på att jag skall hjälpa dem att installera ett nytt virusprogram på deras PC. Men det är så länge sedan jag var nere i PC-träsket att jag inte riktigt vet vad som gäller i virusväg längre. Eller snarare vilket gratisprogram som är bäst att installera just nu.

Tar tacksamt emot tips från mina smarta läsare!

Spotify har genomgått en stor förändring och med de nya verktygen kommer det bl.a. göra det möjligt att lägga in din egna musik som du har på hårddisken direkt i Spotify. Det kommer att bli lättare att integrera Facebook med Spotify på ett sömlöst sätt, du kommer att kunna se dina vänners spellistor och prenumerera på musiken de lyssnar på. Att dela en låt med dina vänner är så enkelt som ett drag and drop-klick. Dessutom kommer du att kunna synkronisera musiken som du har lokalt på datorn till din mobil genom Spotify.

Läs mer: Spotifys blogg

Det är nya tider nu. Slut med dansandet på borden (as if DET var frekvent innan Tage) och in med stugsittarlivet. Nu är man hemma med popcornskålen och en bra film liksom.

Nej, jag raljerar lite nu. Det har inte förändrats så himla mycket eftersom vi inte var några festprissar innan. En god film och en god middag har alltid varit ett vinnande helgkoncept. Innan vi flyttade så bodde vi nära videofilmskedjan Hemmakväll, vilket vi faktiskt utnyttjade relativt flitigt, tro det eller ej. Men det nya livet i vårt lilla Östermalmstorn innebär att det inte finns några videobutiker, restauranger eller andra etablissement i närheten. Man får nyttja nätet helt enkelt, både till matshopping och till filmshopping.

Sedan tidigare har jag provat filmtjänsten Voddler. Men den kändes ganska halvfärdig då, och de många säkerhetshålen och problemen när man ville använda tjänsten på mac, gjorde att vi övergav Voddler redan innan vi egentligen provat fullt ut.

Nu har en annan tjänst i form av Headweb ploppat upp. En intressant och rolig satsning och folket bakom är väldigt duktiga på att nyttja sociala medier för att nå ut. Jag har sett mycket om Headweb i mitt twitterflöde. Klart man blir sugen på att testa då! Så när möjligheten dök upp att prova via rabattkod, slog vi till.

Och jag är mycket nöjd och kommer garanterat prova Headweb igen. Det största minuset som jag ser det, är priset. 39 kronor för en film är ändå ganska mycket. Men nu går jag händelserna litet i förväg, om man börjar från början så tycker jag att det är en tilltalande sajt, det är lätt att bli medlem och navigera runt på sajten. Man fattar galoppen ganska kvickt liksom. Och jag gillar enkelheten i att leta filmer.

Utbudet är inte svindlande, men helt klart godkänt. Bra blandning mellan nytt och gammalt också. Vi börjar med att klicka runt på Headweb via Plex, som vi använder för att konsumera media via datorn. Headweb finns som plugin till Plex, vilket såklart är fantastiskt bra. Men när vi väl skall pröjsa för filmen och vill använda rabattkod blir det lite fail över det hela. Det går nämligen inte att göra via Plex. Så vi måste logga ur Plex och gå till själva sajten istället. Trist!

För att titta streamad film via Headweb behöver man antingen Flash eller Silverlight, som lite förenklat kan kallas Microsofts Flash, dvs ett program du behöver för att kunna titta på rörlig film. Det finns bra länkat och beskrivet på Headwebs hjälpsidor hur man gör.

Vi väljer en skitfilm som det skall visa sig och det var mest mitt fel eftersom jag längtade lite efter någon sunkkomedi. ”Sommaren med Göran”. Det kan man knappast lasta Headweb för, och själva tittandet går ypperligt. Inga problem med hackande film eller så. Vi sitter på en ordinär hemmauppkoppling via Bredbandsbolaget.

För min del var det här en positiv upplevelse och maken håller med. Vi kommer garanterat nyttja tjänsten fler gånger, trots det höga priset då, 39 kronor tycker jag är mycket för att hyra film. Men sitter man fast i hemmet kan det ibland vara värt det ändå.

Det finns även en iphoneapp för Headweb. Har dock inte laddat ner och testat den, men kanske någon av er läsare har gjort det?

Foto: Trey Ratcliff

HDR är en fototeknik som blivit till en fotstil som man ser ganska ofta. Det är förvisso inget särskilt nytt fenomen, men trots att HDR funnits ett tag så är det inte helt okontroversiellt. Hdr-tekniken/stilen lämnar sällan fotografer oberörda, antingen älskar man den eller så avskyr man den. Den har definitivt inte lyckat ta sig in i fotografins finrum än.

Märkligt nog har jag stött på ganska få tjejer som fotar hdr. I skrivande stund kan jag inte komma på en enda. Varför det är så vet jag faktiskt inte, och jag tänker inte spekulera, det får bli en annan artikel. Vad tänker du?

Vad är då hdr?
HDR, som står för High Dynamic Range, går lite förenklat ut på att skapa bilder som har detaljer i både de allra ljusaste och de allra mörkaste partierna av bilden. Vid vanlig fotografering är man begränsade till att antingen klara av det ena eller det andra, om skillnaderna mellan det ljusaste och det mörkaste är stora. Man känner igen HDR-bilder på att de känns lite overkliga, nästan som om de vore tagna ur ett videospel. Här är ett par bilder som jag själv tagit med den här tekniken:

Foto: Stina Bjurström

Mest lämpade motiv för hdr är byggnader och landskap och himlar, sånt som inte rör så mycket på sig. Blänkande ytor som vatten och fönster blir väldigt effektfulla.

Hur gör man hdr-bilder?
För att göra en hdr-bild slår man ihop 3 eller fler exponeringar av samma motiv. Oftast har man en som minimum en överexponerad, en välexponerad och en underexponerad bild. De flesta systemkamrer har en automatisk funktion för att göra detta, som kallas automatisk exponeringsvariation (exposure bracketing på engelska). Eftersom det just handlar om att slå ihop ett gäng bilder får man bästa resultat vid fotograferingen om man använder stativ.

Slå ihop bilder gör man t.ex. i ett program som heter Photomatix. Jag har testat andra program, som t.ex Photoshop, men det har inte funkat lika bra.

När man väl slagit ihop exponeringarna så är det med hjälp av en metod som kallas tonmappning man får fram effekten. Vad jag förstår är inte Photoshop så bra på den biten, och därför använder de flesta just Photomatix. När tonmappningen är klar bearbetar man bilden i Photoshop.

Vill du veta mer om hur det går till finns det mängders med guider på nätet. De här tre är mina favoriter:
http://www.moderskeppet.se/photoshop/hdrgrunge/
http://www.stuckincustoms.com/hdr-tutorial/
http://www.hdr-editing.com/

Se mer hdr-bilder
Kungen av hdr heter Trey Ratcliff. Det är hans bild du ser överst i inlägget. Han är nog mest känd för sin blogg och sitt varumärke Stuck in Customs. Honom hittar du på flickr också. Han licensierar föresten sina bilder med Creative Commonlicens, och man kan alltså använda dem i icke-komersiella samanhang.

En svensk hdr-mästare är Kaj Bjurman.

Till sist en personlig favorit, en amerikansk fotograf som på Flickr kallar sig darth_bayne , som jag tycker lyckas särskilt bra med att använda tekniken för att plocka fram stämningar och inte bara för teknikens effekter. . Han har bott i Sverige ett tag, så kolla gärna på hans fina Stockholmsbilder.

Disclaimer
Jag är själv ganska mätt på hdr. Jag höll på med det under en period för ett par år sen (därav bilderna) men har helt slutat att själv jobba med hdr. Därför har du som läser det här kanske hittat ännu bättre tips på fotografer, guider och programvara än vad jag känner till. I så fall får du jättegärna berätta det i en kommentar! Jag skulle t.ex. bli väldigt glad om du kom med exempel på duktiga tjejer som jobbar med hdr-foto!

För säkerhets skull ska jag inleda med att jag inte själv uppgraderat från Aperture 2 till 3 än, så det här är mina tankar kring varför jag kommer att uppgradera. Jag har dock hört på tok alldeles för mycket rapporter om besvärliga buggar, och avvaktar därför ett tag till innan jag gör det, så Apple får fixa de allvarligaste felen först.

Innan du läser vidare, behöver du också veta att Aperture är ett program som bara finns för Appledatorer, inte för PC. Motsvarigheten till detta program på PC-sidan är Adobe Lightroom (som även finns för Mac). Läs mer »

Som avslutning på veckan vill jag tipsa om en artikel på IDG . En nostalgisk liten filur har skapat ett tema för Windows 7 som får gränssnittet att se ut som den klassiska C64 miljön.  Komplett med tre olika bakgrunder, ikoner och typsnitt kan du vandra tillbaka över 20 år i tiden. Definitivt något jag ska testa här i helgen!

Ladda ner tema här!